Diagnos - Främre knäsmärtor

Anatomi/Egenskaper 
Knäskåls leden är leden mellan knäskålen och fåran på lårbenet. På knäskålens övre del fäster den Fyrhövdadelårmuskeln (Qvadriceps) på nedre delen fäster knäskålssenan (Patellarsenan) som sedan fäster på skenbenets framsida. I sidled stabiliseras knäskålen dels av knäskålsfårans kanter dels infästande muskler och ledband.

Funktion/Betydelse 
Knäskålsleden tar upp och fördelar de krafter som lårmuskeln och gravitationen/accelerationen skapar. Vid vardagliga aktiviteter kan dessa krafter vara 2-7 gånger kroppsvikten. Dragkraften i lårmuskeln vid sträckning av knäet varierar med belastningen ca 100-400 Nm vid extrema belastningar ex. tyngdlyftning 10000 Nm.

Förekomst/Riskgrupp 
Betydligt vanligare hos kvinnor i åldern 15-25 år, det finns undersökningar som visar att 30 % av skolbarn har haft symtom av den här typen.

Hur uppkommer skadan 
Orsaken till detta smärtsyndrom är inte klarlagd. Överbelastning av knäskålens brosk och ledband och ibland även anatomiska orsaker som dålig passform mellan knäskål och fåra, rotations felställning mellan lårben och underben, strama kapselstrukturer, dålig muskulatur, broskskador (Chondromalacia-patella), slemhinneveck (plica) anses kunna utlösa dessa besvär. Man kan dock hos helt friska individer finna avvikande anatomi utan att det orsakar några smärtor.

Symtom 
Smärtor och /eller värk i främre delen av knäleden som börjar smygande och till sist blir mer eller mindre konstant. ibland kan det kännas som knät hakar upp sig. Besvären ökar efter knäbelastande aktiviteter som trappgång, löpning, huksittning, sitta still på Bio i bil. Svullnad värmeökning är mindre vanligt. Ömhet runtknäskålen, knaster underknäskålen vidbelastning.

Hur kan man behandla skadan själv 
Vila från aktiviteter som utlöser besvären. Styrketräning av lårmuskeln. Tag hjälp av sjukgymnast så träningen blir effektiv. knäskålsstabiliserande bandage kan ibland minska besvären.

Hur behandlar en läkare skadan 
Patienterna remitteras Sjukgymnast för träning ibland tejpning. denna träning skall ske under minst 3-6månader. 2/3 av patienterna upplever en klar förbättring av detta. Ibland kan antiinflammatoriska tabletter under en period lindra besvären. Röntgen undersökning för att ev. utreda anatomiska orsaker, artroskopi för bedömning av brosket eller om det kan vara en Plica som orsakar besvären. Doktorn bör vara restriktiv då det gäller operation. Vi vet inte vad som gör ont. . Om det finns Anatomiska faktorer som ökar belastningen i knäskålsleden, kan en operation övervägas. Förflyttning av knäskålssenans infäste på underbenet (medialisering), klyvning av en stram kapsel(lateral release) , uppstramning av muskulaturen på insidan(medialrafi), Artroskopisk putsning av fransigt brosk. Borrning av område som saknar brosk för att stimulera fibrösläkning. 

Risk med obehandlad skada 
Största risken är att bli opererad på felaktiga grunder. Många patienter har detta smärtsyndrom under en period och kan därefter fungera utan några större besvär om de undviker utlösande belastning.

Träning efter operation 
Sjukgymnastik, ibland knäbandage under läkningsfasen.

Inverkan på framtida idrottsförmåga 
Smärtorna kan vara av den graden att patienten helt bör avhålla sig från idrottsträning. Oftast vet patienten vad som ökar besvären och får då ta bort eller minska på dessa träningsmoment. 

Länktips
HTTP://www.arthroscopy.com